Denna sida är under konstruktion, mer text kommer.
Som nybliven ägare till ett “smart teleskop”, en Seestar S50 tillverkad av det kinesiska företaget ZWO, vill jag lära mig mer om astronomi/stjärnskådning i allmänhet och Seestar S50 i synnerhet.
Vad är ett smart teleskop?
Det är ett teleskop med inbyggd processor, d.v.s. en liten dator, som styrs med en smart mobiltelefon via WiFi (eller Bluetooth).
Man tankar ner en app till sin iPhone eller Android och man styr teleskopet via appen. Framförallt tittar man inte genom själva teleskopet, utan vad teleskopet ser visas på mobiltelefonen.
Det är också “allt-i-ett”. Fördelen är att man inte behöver fler saker (kan diskuteras). Nackdelen är att när det går sönder är det svårreparerat och i princip bara att slänga.
Varför ett smart teleskop?
Jag har alltid varit intresserad av astronomi/rymden och hade t.o.m. ett eget teleskop som barn.
Men jag lärde mig väldigt snabbt att det är väldigt svårt att hitta saker på himlen: stjärnor är väldigt små och det krävs stort tålamod att hitta dem med en stjärnkikare.
Låt oss säga att tålamod inte var min starka sida när jag var liten. Det enda jag lyckades se med teleskopet var solen (med solfilter) och månen.
Så mitt astronomiintresse skiftade från det praktiska till det teoretiska: svarta hål, bakgrundsstrålning, supernovor, rödförskjutning, big bang, Fermi-paradoxen, Drake-ekvationen o.s.v.
Det hjälpte inte att jag dessutom har ganska tjocka glasögon – och glasögon är ingen bra kombination, varken med vanliga kikare, eller teleskop.
I vintras hörde jag för första gången talas om smarta teleskop, där man kunde se vad teleskopet ser direkt i mobilen – vilket passade mig perfekt med mina glasögon.
Dessutom kan smarta teleskop även användas till naturfotografering – vilket är viktigt!
Varför? Jo, jag bor i närheten av Stockholm, där sommarnätterna är ljusa. I praktiken kan man inte se några stjärnor alls från början av maj till mitten av augusti, för det är för ljust på nätterna.
Då är det utmärkt att kunna använda teleskopet till något annat, som naturfotografering.
Vilket teleskop väljer man som nybörjare?
Talar man med en amatörastronom som ägnar sig åt astrofotografering kommer denne att fnysa och säga att smarta teleskop bara är leksaker.
Å andra sidan rekommenderar de ofta utrustning som kostar över 40000 kr, vilket en nybörjare kanske inte vill spendera på en ny hobby.
Det är korrekt att smarta teleskop är leksaker jämfört med riktiga teleskop, men de är ROLIGA leksaker och PERFEKTA för nybörjare som inte har en aning om vad de håller på med!
Just nu finns det två tillverkare/märken som dominerar, tillsammans har de en stor majoritet av marknaden: DWARFLAB och ZWO Seestar.
Bägge två är kinesiska företag.
https://www.dwarflab.com/se
https://www.seestar.com/
De modeller som finns idag är:
- DWARF 3
En mycket bra modell och vad jag från början tänkte köpa.
Som namnet antyder är det deras 3:e modell.
- DWARF Mini
Lillebror till DWARF 3.
Den faller bort då den inte är lämpad för naturfotografering.
- Seestar S30
Den mindre modellen av Seestar
- Seestar S30 Pro
Har två olika linser/kameror: dels samma lins som s30, men även en vidvinkellins för att kunna fotografera vintergatan (som är stor).
- Seestar S50
Den större modellen av Seestar
Framtida modeller:
Gissningsvis kommer det en DWARF 4 i framtiden.
Till hösten kommer Seestar S50 Pro, med vidvinkellins som S30 Pro.
Det ryktas om en större modell av Seestar: S80 eller S100, men inget är bekräftat. Kort sagt: bara ett rykte.
Varför valde jag den dyrare Seestar S50 framför den billigare DWARF 3 (som jag tänkt köpa från början)?
De tar ungefär lika bra bilder, där Seestar S50 bara är lite bättre.
Seestar S50 kommer i en vadderad hårdplastväska, medan DWARF 3 kommer i en tygväska. Man kan köpa till en vadderad metallväska till DWARF 3 för 2000 kr.
Seestar S50 kommer med ett litet 40 cm stativ, medan DWARF 3 kommer utan stativ. Man kan köpa stativ för någon tusenlapp och uppåt (som kan användas av alla teleskop/kikare med fäste).
Seestar S50 kommer med ett inbyggt antidaggelement. Då teleskopet i första hand ska användas i Stockholms skärgård där luftfuktigheten är c:a 90 % är detta ett stort plus.
Om jag lägger till väska och stativ till DWARF 3 blir den dyrare än Seestar S50 och jag får inte antidaggfunktion.
###
Låt oss fokusera på S50 som jag köpte.
Vad man INTE får göra:
- Tappa teleskopet. Det är betydligt mer ömtåligt än t.ex. en mobil eller bärbar dator.
- Ha vatten på det. Det överlever nog ett lättare duggregn, men det är inte vattentätt. Dessutom kan man inte se några stjärnor när det regnar.
- Rikta teleskopet mot solen, kameran förstörs. Titta aldrig direkt mot solen, du blir blind. Använd istället solfiltret som följer med. Det är ganska svårt att av misstag rikta teleskopet rakt mot solen, vilket man märker när man faktiskt försöker fotografera solen.
- Inte ta bort daggkåpan när man stänger av teleskopet. Teleskoparmen viker in sig i teleskopet och det gär inte med daggkåpan på.
- Rengöra linsen. Det är känslig optik och varje gång man använder putsduk på linsen så slits den. Använd ett speciellt rengöringskit för teleskop/kikare.
https://www.gofoto.se/kikare/tillbehor-till-kikare/rengoring/zeiss-lens-cleaning-kit
I övrigt ska man vara allmänt försiktig. Även om det är en leksak så är det en dyr leksak ungefär i samma prisklass som en medelmåttig mobiltelefon.
Snabb genomgång av teleskop i allmänhet och S50 i synnerhet:
Det finns två sorters teleskop: refractor och reflector.
Reflektorteleskop reflekterar med hjälp av speglar och brukar kallas för spegelteleskop.
Refraction betyder att “bryta” ljuset med linser, precis som i vanliga kikare, förstoringsglas och glasögon.
Reflektorteleskop är billigare för det är billigare att tillverka speglar än linser. Generellt får man ett stort reflektorteleskop för samma pris som ett litet refraktorteleskop.
Alla smarta teleskop jag skrivit om här är refraktorteleskop, d.v.s. de använder linser istället för speglar.
Ett enkelt teleskop brukar se ut som ett vitt rör. Den ena änden av röret riktar man mot en stjärna och i andra änden av röret kan man se stjärnan.
- Rörets diameter bestäms av linsen man riktar mot stjärnorna, detta kallas teleskopets aperture / apertur. Om man har ett rum med små fönster blir det mörkt i rummet, har man istället större fönster blir det ljusare. Samma sak med linsens diameter. Ju större diamater/apertur desto ljuskänsligare blir teleskopet och desto ljussvagare objekt kan man se.
Nybörjarteleskop brukar ha en aperture på 60 mm, medan lite bättre brukar ha 80 mm, eller 100 mm. Spegelteleskop kan ha uppåt halvmeter apertur, för speglar är biligare än linser.
S50 har en apertur på 50 mm, S30 en apertur på 30 mm och DWARF 3 en aperture på 35 mm. Det här är en av orsakerna till varför de kallas för leksaker, men betänk att de inte är gjorda för att se igenom, utan det är kameran i teleskopet som är viktig.
Nästa steg är teleskopets focal length / brännvidd, d.v.s. teleskopets längd. Förenklat kan man säga att ju längre teleskopet är, desto mer förstoring och ju mindre saker kan man se. Vanliga teleskop brukar ha en längd på 1 meter. S50 har en brännvidd på 25 cm, medan DWARF 3 har en brännvid på 15 cm. Detta är ytterligare en anledning till varför de kallas för leksaker. Dagens smarta teleskop är t.ex. inte lämpade för att se på planeter, de förstorar inte tillräckligt mycket för att man ska kunna se detaljer.
Chromatic Aberration / färgfel
Om man har ett prisma och låter solljus skina igenom det och sedan träffa en vit vägg, eller ett vitt papper, ser man en liten “regnbåge”, d.v.s. prismat bryter upp solens vita ljus i alla dess färgdelar:
- Blått ljus, som har kort våglängd, går åt ett håll.
- Rött ljus, som har lång våglängd, går åt ett annat håll.
- Och alla andra färger hamnar mellan blått och rött och bryts av olika mycket beroende på vilken våglängd de har – och vi får en “regnbåge”
Detta är faktiskt samma fenomen som refraktion, där en lins bryter ljuset i ett telskop för att vi ska få en skarp bild.
I vanliga förstoringsglas, glasögon och kikare är detta inte något stort problem för olika färger hinner inte brytas tillräckligt mycket för att vi ska kunna se det.
Jag kan dock se fenomenet eftersom jag har starka glasögon; speciellt om jag tittar på midsommarblomster, de där lila blommorna som brukar ha blommat ut till midsommar.
För det första: lila är inte en riktig färg. När en fysiker ska beskriva alla färger använder denne ett prisma för att skapa en regnbåge: alla färger hamnar på en linje: rött-orange-gult-grönt-blått. Men färgen lila finns inte med. En målare däremot tar den där linjen och böjer den till en cirkel: och där rött och blått möts är lila. Men lila är inte en riktig färg, utan i grunden bara en blandning av rött och blått.
När jag tittar på ett midsommarblomster ser jag inte en lila blomma; vad jag ser är en blå blomma lite till vänster och en röd blomma lite till höger och de överlappar varandra – det är “färgfel”.
Har ni sett 3d-film där man måste använda röd-blåa glasögon? Så ser midsommarblomster ut för mig:
https://www.youtube.com/watch?v=VEBiUF4-nL4
Tillbaks till ämnet
Även om kromatisk aberration inte är ett fenomen som vanliga människor någonsin ser, så är det ett stort problem inom astronomi: man tittar på en stjärna som bara är en liten punkt genom ett starkt teleskop och plötsligt ser stjärnan suddig och lilafärgad ut – på grund av färgfel.
Köper man ett billigt “barn”-teleskop för ett par tusenlappar har man detta problem. Frågar man om ett teleskop som inte har kromatisk aberration kommer de istället visa ett teleskop som kostar minst 15000 kr. I stället för en lins längst fram har den tre linser som bryter rött, grönt och blått ljus så att färgerna går ihop igen och man får en skarp bild.
Anledningen till denna utläggning: S50 har 3 linser med kromatisk korrigering – och bara den funktionen gör S50 prisvärd.
Kamera
Längst in i teleskopet sitter kameran som skickar bilder till mobilen. Skulle kameran gå sönder är det i praktiken bara att slänga teleskopet.
Kameran i S50 är en vanlig mobilkamera från Sony på 2 megapixel. Anledningen till att DWARF 3 tar nästan lika bra bilder, trots mindre apertur och brännvidd, är för att den använder en 8 megapixelkamera.
I S50 är kameran monterad stående, d.v.s. den tar porträttbilder. I DWARF 3 är den monterad liggande, så den tar landskapsbilder.
Stacking
Det som gör astrofotografering häftigt med S50 är stacking.
Standard är att S50 tar 10-sekunders bilder av rymden, d.v.s. att den öppnar bländaren i 10 sekunder för längre exponeringstid.
Men fortsätter man rikta teleskopet mot samma objekt på natthimlen så fortsätter den att ta 10-sekunders bilder som den lägger på varandra (stacking), det betyder att var 10:e sekund blir bilden skarpare och skarpare, ju längre man fotograferar.
Tyvärr kan man sällan stacka hur länge som helst med standardutrustningen, eftersom S50 kontrollerar om de nya bilderna håller tillräckligt hög kvalitet för att läggas på tidigare bilder. Efter 5-10 minuter blir bilden sällan bättre.
Mosaik
Istället för att stacka bilder från samma objekt på varandra klarar S50 även av att fotografera större objekt, genom att flytta objektivet lite mellan varje bild, så de delvis överlappar varandra.
Det tar mycket längre tid och blir inte lika bra. men funktionen finns.
Star trailing
Varför tar S50 bara 10-sekunders exponeringar?
För att stjärnor rör sig över himlen på natten precis som solen rör sig över himlen på dagen. D.v.s. stjärnorna går upp i öster, rör sig över himlen hela natten, för att sedan gå ner i väster. Fotograferar man något som rör sig med lång exponeringstid blir bilden suddig. För stjärnor är en grundregel att har man längre exponering än 10 sekunder blir de inte längre punktformiga, utan förvandlas till små streck, för att de rör sig.
Det går att ställa in längre exponeringar, men bilderna blir sällan användbara.
Dew Shield / Daggkåpa
Två saker jag köpt till teleskopet är skyddslock och daggkåpa.
Skyddslocket är ett lock man sätter framför linsen för att skydda den mot skador och damm när man inte använder teleskopet.
Om ni bildgooglar på teleskop är den vanligaste bilden ett vitt rör och längst fram sitter ett 10 cm långt svart plaströr som förlänger teleskopet lite.
Jag har alltid trott att det är för att skydda teleskopet från ljus från sidan så man inte får så mycket ljusföroreningar. Det är det inte. Det är en daggkåpa som hindrar att det blir imma på linsen när det är dagg.
Om ni får imma på rutorna i en bil, varför är det bara fönsterrutorna som får imma och inget annat i bilen? Det är för att glas leder värme bättre än andra material. Och teleskoplinser är gjorda av glas – de drar till sig imma.
Inbyggda funktioner i S50
Förutom allt som jag redan beskrivit finns det fler funktioner:
- Daggskydd. Ett värmeelement som värmer linsen för att det inte ska bli imma på den. Det gör givetvis att batteritiden minskar, men det är det värt.
- Inbyggd GPS. Teleskopet måste veta exakt var det är för att det självt ska kunna hitta saker på himlen. Den är inte exakt – vet man sin exakta position kan man uppdatera den manuellt.
- Inbyggd kompass, för att teleskopet ska veta i vilken riktning det är riktat.
- Inbyggt vattenpass/gyro, för att teleskopet ska veta att det står rakt.
- Inbyggd stjärnkarta (tankas ner första gången man startar teleskopet), så den kan hitta saker på himlen.
- Inbyggt ljusföroreningsfilter, om man befinner sin nära stan med mycket bakgrundsljus.
- Inbyggt brusreduceringsfilter, för att göra bilder mindre gryniga.
- Liten inbyggd dator, som kan processa bilderna man tar.
- Inbyggd WiFi-router som man kopplar upp sig mot på avstånd upp till 10 meter (jag har inte testat hur långt bort man kan stå från teleskopet innan man tappar kontakt).
- På undersidan av teleskopet finns en reset-knapp som dels kan användas för att återställa WiFi till fabriksinställningar, dels används första gången en mobil-app ansluter via WiFi.
- Inyggd bluetooth, 5 meters räckvidd, som endast används i samband med att en mobil-app ansluter via WiFi första gången.
- Möjlighet att spara alla stackade bilder som en bild (default), eller spara alla stackade bilder var för sig, för senare processing i en dator.
- Enligt manualen ska teleskopet klara av temperaturer ner till 0 grader Celsius. Det är batteriet som inte tål kyla och dör. Så fort teleskopet blir varmt igen börjar det fungera.
- USB-C kontakt, används för att ladda batteriet. Det går att ladda med powerbank medan teleskopet är på och används. Det går även att koppla ihop med dator för att överföra bilder.
- Undersidan går att skruva loss och man kan byta batteri själv. JÄTTESTORT PLUS!!!
Stativ & Montering.
Nästan alla teleskop, kikare och kameror använder samma fäste för stativ. Har du ett stativ sen tidigare kan du antagligen montera S50 på det.
Till teleskop är det vanligt att stativet består av två delar (som går att byta ut).
Först själva stativet som bara brukar bestå av 3 ben.
Sedan en liten del som sitter mellan stativet och teleskopet och som kallas för mount/montering.
Monteringen brukar innehålla små vattenpass, kallade bubbelpass, som ser ut som en bubbla och mitt på bubblan är en svart ring där man ska försöka få luftbubblan att hamna. Fördelen jämfört med ett vanligt vattenpass är att man kan få det plant i alla riktningar samtidigt.
Mer avancerade monteringar brukar ha armar, skruvar och motvikter för att man ska kunna rikta och låsa teleskopet mot en fast punkt på natthimlen.
S50 kommer med ett enkelt, men väldigt stabilt stativ med inbyggd montering.
Alt Azimuth vs. Equatorial mount.
En vanlig montering börjar man med att ställa in helt jämnt med bubbelpasset, sedan kan man vrida monteringen 360 grader runt i vilket väderstreck som helst, sist en arm som man kan vrida uppåt mot himlen. Detta kallas alt azimuth och är den enkla lösningen.
Men S50 klarar även av det mer avancerade EQ-mode som kräver en speciell montering. Istället för att ställa in monteringen så den är vågrätt, så ställer man in den så att teleskopet pekar rakt mot polstjärnan. sedan kan man rotera teleskopet runt polstjärnan och vinkla den från polstjärnan.
Detta är endast för de som vill ägna sig åt avancerad astrofotografering. Fördelen är att att man kan få mycket längre exponeringar än de 5-10 minuter man vanligtvis kan ta med S50. Med EQ-mode är det lättare att följa objekt på himlen och man kan lätt få exponeringar på flera timmar.
Anslutning
Telefonen man ansluter med måste ha WiFi påslaget för att kunna ansluta mot teleskopet (som fungerar som en WiFi router).
Telefonen måste samtidigt ha mobiltäckning för att man ska kunna uppdatera teleskopet. Mobilappen tankar ner uppdateringen via det mobila nätet, för att sedan skicka över uppdateringen via WiFi till teleskopet. Man behöver inte göra detta varje gång man använder teleskopet, men det kommer uppdateringar c:a 1 g/månad.
Det går även att vända på WiFi i teleskopet, så det fungerar som en klient som kopplar upp sig mot ett annat WiFi-nätverk, men då är teleskopet låst till det nätverket och kan inte flyttas därifrån.
Teleskopet har även Bluetooth, men jag har inte förstått vad det ska vara bra för när man ändå är uppkopplad via WiFi.
Givetvis finns det användarmanualer i pdf-format som man kan tanka ner:
official user guide
https://i.zwoastro.com/wp-content/uploads/2025/06/4a9ec16c2b004b518b414facc5eab5e5.pdf
fan made user guide pdf
https://unofficialseestar.wiki/lib/exe/fetch.php?media=seestarv08sml.pdf
###
Nog om teleskopet
Röd pannlampa
När man står i mörkret med teleskopet är det trevligt att ha en pannlampa, så man har händerna fria.
Helst en pannlampa med rött ljus, för det stör inte teleskopet lika mycket.
Även om det är trevligt att teleskopet har en inbyggd stjärnkarta kanske man vill planera vad man ska se på dagen när teleskopet inte är igång.
Då är Stellarium ett trevligt program som finns till nästan alla datorer och mobiler.
Stellarium är en stjärnkarta där kan man ställa in exakt plats och tid man tänkte använda teleskopet, så får man en exakt bild över hur himlen kommer att se ut.
Det går även att använda direkt i en webläsare:
https://stellarium-web.org/
Det finns även stjärnkartan Aladin Lite Online
https://aladin.cds.unistra.fr/AladinLite/
Cartes du Ciel
https://www.ap-i.net/skychart/en/start
Att spåra ISS och andra satelliter.
Tänk på att ISS inte går nordligare än 51:a breddgraden, ungefär i höjd med London och Berlin. Om man ser det kommer den vara långt ner i söder på himlen.
Det finns en mobilapp som heter “spot the station”.
Det finns även flera sidor för att hitta flera satelliter:
Spårar ISS och andra stora satelliter
https://issinfo.net/
Spårar nästan alla satelliter samtidigt, men det går att välja att bara visa enskilda stora satelliter.
https://orbitalradar.com/
Hitta när ISS och andra stora satelliter gör transits / passager över solen och månen
https://transit-finder.com/
Det största problemet för stjärnskådare idag är ljusföroreningar. Det räcker tyvärr inte längre att vara ute på landet, då ljuset från närmaste stad reflekteras och gör att himlen blir ljusare och gör det svårare att se ljussvaga objekt.
Ljusföroreningar mäts enligt Bortleskalan, där 1 är en perfekt kolsvart natt med bara en nymåne och 9 är mitt inne i en storstad med neonljus och liknande.
https://en.wikipedia.org/wiki/Bortle_scale
Ni kommer att bli förvånade över att det ni kallar för “landet” och som ni tycker ger en vacker stjärnhimmel bara kommer ner till 3 på Bortleskalan.
Här är ett trick för att se om det är riktigt mörkt:
Om solen skiner kan ni se att den kastar skuggor: ni kan se er egen skugga.
Om det är fullmåne mitt i natten är det tillräckligt ljust för att månen ska kunna kasta skuggor.
Men om det är riktigt riktig mörkt ute ska du kunna se din egen skugga i skenet från vintergatan.
Här är en ljusföroreningskarta
https://lightpollutionmap.app/
Det är inte alla som vill titta på en stjärnkarta på datorn, eller mobilen. Vissa vill hålla i en fysisk stjärnkarta.
Då rekommenderar jag en planisfär.
Det första man lär sig är att natthimlen hela tiden rör sig: dels rör sig stjärnorna över natthimlen varje natt, dels ser stjärnhimlen olika ut vid olika årstider.
En planisfär består av två runda skivor. Den undre är en stjärnkarta vid en specifik breddgrad, 60 grader nord är bra för Stockholm. Den övre har ett stort runt hål som man lägger över den undre och sedan vrider till det datum och tid det är när man ska titta på stjärnorna och den visar hur stjärnhimlen kommer att se ut just då.
https://www.walrecht.nl/nl/bestellen/planisferen-engelstalig
Säga vad man vill om datorer, men en rejäl bok är ändå bäst.
“Stargazing för Beginners” från förlaget Dorling Kindersley innehåller allt och lite till för en nybörjare.
Den är säkert billigare på Amazon, men jag gillar Astroshop.
https://www.astroshop.se/boecker-foer-astro-nyboerjare/dorling-kindersley-stargazing-for-beginners/p,72267
När det gäller butiker rekommenderar jag i första hand Astroshop.
Låt er inte luras av den perfekta svenskan, det är en kedja med 5 butiker över hela kontinenten, men de är jättetrevliga, professionella och hjälper nybörjare att hitta rätt.
https://www.astroshop.se/
I andra hand Gunnar Olssons Foto (GO Foto) som har fysisk butik på Hornsgatan i Stockholm.
Deras sortiment kommer inte i närheten av Astroshop, men de är minst lika trevliga och hjälpsamma.
https://www.gofoto.se/
Vill man veta vad som händer på himlen i år rekommenderas Astrokalendern som brukar komma i oktober året innan.
https://www.norstedts.se/bok/9789113143354/astronomisk-kalender-2026
Lukomaticoyt är en youtuber som även säljer 3d-printade tillbehör till olika teleskop.
Jag rekommenderar ZWO SEESTAR S50 FULL KIT
https://www.ebay.com/sch/i.html?item=276044825431&rt=nc&_trksid=p4429486.m3561.l161211&_ssn=lukomaticoyt
###
Himmelsobjektkataloger är listor på saker man kan se på himlen.
Messier
https://en.wikipedia.org/wiki/Messier_object
NGC
https://en.wikipedia.org/wiki/New_General_Catalogue
IC
https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_IC_objects
###
Svenska astronomisajter
https://www.saaf.se/
https://www.astroinfo.se/
https://www.astronomiska.se/
https://www.starastro.org/
###
Fri mjukvara för att redigera astrofoton
Stellarium
Autostakkert finns bara som windows, men går att köra i wine
https://www.autostakkert.com/
RegiStax
K Stars (KDE)
SkyChart / Cartes du Ciel
https://www.ap-i.net/skychart//en/start
ASTAP
https://sourceforge.net/projects/astap-program/
PreviStat 8för att spåra satelliter
https://previsat.sourceforge.net/index.html
Siril
https://siril.org/
Gravexpert
https://graxpert.com/
SetiAstroSuitePro
https://www.setiastro.com/seti-astro-suite-pro
PIPP
https://stellardiscovery.com/pipp/
DeepSkyTracker
http://deepskystacker.free.fr/english/index.html
Astrobin
https://app.astrobin.com/
###
Sist men inte minst; Youtubevideor:
Video som visar alla steg av light pollution
https://www.youtube.com/watch?v=sRuLSFmBIFs
S50 guide av tillverkaren ZWO
https://www.youtube.com/watch?v=CgXpgUwt5iE
S50 tutorial for dummies av Curtis
(han har gjort fler guider: I, II, III, IV, V)
https://www.youtube.com/watch?v=x3TXn5GT8SQ
S50 (och S30) guide som även går igenom hur appen fungerar
https://www.youtube.com/watch?v=9NDVll682CM
Cuiv the Lazy Geek, Holländare som bor mitt i Tokyo, men som ändå lyckas ta fantastiska bilder med S50:
The Budget Smart Telescope we’ve been waiting for?! MY First Impressions & First Light!
https://www.youtube.com/watch?v=Nt29_kHV1Fg
Do MORE with your Seestar S50 smart telescope! Tips, tricks and accessories!
https://www.youtube.com/watch?v=61V7LzKSleo
Space Koala, tjej som bor i Schweiz / alperna
Hur kalibrera EQ mode för S50
https://www.youtube.com/watch?v=mdaczIbmDbM
Hur bygga eget smart teleskop när man vuxit ur S50
https://www.youtube.com/watch?v=5kPgBgZV02o
Manuell stacking i dator
manuell stacking av flera sessioner i S50
https://www.youtube.com/watch?v=0hsdwCcfftg
Stacka foton från S50 manuellt i datorn med gratisprogrammen siril & graxpert
https://www.youtube.com/watch?v=ZGqwtDYZTDs
https://www.youtube.com/watch?v=lMoSAHOgbD4
https://www.youtube.com/watch?v=w2WXp-6_tU8
https://www.youtube.com/watch?v=b9ZJPI3IkWU
https://www.youtube.com/watch?v=0Ft8_TO-Gw4
https://www.youtube.com/watch?v=w2WXp-6_tU8
Mer kommer.